I hope that little part of you still thinks of me

jag är trött på att vara så jävla trasig, sårbar.

Att tårarna tränger sig igenom min vilja, varenda dag.

Det känns som flera tusen knivhugg rakt igenom mig.

Och tanken utav att det är jag som skapat allt det här får mig att må sämre än vad jag egentligen gör.

Jag är inte värd att få leva, och utan dig så vill jag inte leva.

Jag kan inte leva utan dig, jag skapades för dig. Du fick mig att för en gångs skull må bra, och nu är allting försvunnet.

Jag älskar dig fortfarande, utav varenda liten del i min kropp.

Men utan dig lever jag bara i min kropp med mina tankar.